Blint betydelse

Ordet blint betyder okunnigt eller utan att se på svenska. Det kan användas för att beskriva handlingar eller beslut som görs utan att tänka eller överväga konsekvenserna.

Exempel på användning

• Jag tittade blint på skärmen och försökte fokusera.
• Hon sprang blint genom skogen, följd av hennes hund.
• Det är farligt att agera blint utan att tänka efter först.
• Han svarade blint på frågan utan att riktigt lyssna.
• Vägen var så dimmig att han körde blint och nästan krockade.
• Det är viktigt att inte fatta beslut blint, utan att ta sig tid att tänka igenom det först.
• Hon följde blint sina vänners råd, även om det inte var det bästa för henne.
• Blint förtroende kan leda till besvikelse och svårigheter.
• Att lita blint på någon kan vara farligt om personen visar sig vara oärlig.
• Blint följa modeföreskrifter kan leda till att man tappar sin egen stil och personlighet.

Synonymer

• dum
• förlorad
• okunnig
• fördummad

Antonymer

• synsk
• klar
• genomskinlig

Etymologi

Ordet blint kommer från det fornsvenska ordet blindt, som betyder att vara utan syn eller inte kunna se. Ursprunget till ordet kan härledas till det fornnordiska ordet blindr som hade samma betydelse. Idag används blint oftast i överförd bemärkelse för att beskriva något som sker utan att man ser det komma eller utan att man är medveten om det.

analysera • disagio • antaga • pax • deg • karismatisk • ligga till sig • kabyss • viska •